Jag har fått höra att det är bra att föra en skrivlogg. Och när jag tänker efter startade jag den här hemsidan just för att skriva om mitt skrivande: en skrivlogg!
Mina första blogginlägg handlar om våndan med att våga se mig själv som en författare. Sen har jag skrivit om mycket annat också, vilket jag tänker fortsätta med. Men åtminstone en gång i veckan ska jag föra min skrivloggbok och följa upp mitt skrivande, hur det har gått sedan sist, vad som är roligt och vad som är svårt. Nya projekt, gamla projekt, framgångar och motgångar, allt i en salig röra.
Just nu: Mitt barnboksmanus ”Flickan som ropade lejon” är redo att skickas iväg till förlag. Jag lovade mig själv för ett år sedan, då den inte vann Bonnier-Carlsens stora barnbokstävling – surprise surprise : ) – att jag skulle ägna ett år åt att revidera texten och sedan skicka in den i december. Nu är det december och jag har reviderat i flera omgångar, haft texten ute hos olika testläsare och reviderat igen. Nu känns texten mogen som en saftigt mjuk mango, och jag nänns inte peta mer i den och riskera att den förvandlas till snabbt ruttnande mangomos.
Vad jag nu har att göra är att formulera följebrev till förlag och naturligtvis att korrekturläsa texten. Och sedan ta gud i hågen och skicka iväg mitt manus. Och vänta några månader, eller mer…
Vad mer? Jo, jätteroligt är att jag har kommit med bland finalisterna i Joelsgården förlags tävling om att bli medförfattare till en deckare med Christina Gustavson. Jag väntar med spänning på resultatet av den andra gallringen som ska meddelas till jul.
Skulle jag få möjlighet att skriva en deckare tillsammans med Christina Gustavsson, så lär jag veta vad jag har att göra 2021. Om inte, så har jag val att göra: Ska jag ta tag i mitt romanprojekt som legat lite halvfärdigt sedan drygt ett år? Ska jag skriva fler noveller och delta i tävlingar? Eller ska jag börja på en annan barnbok, som jag har idéer till? Eller ska jag till och med skriva vidare på den där deckaren på egen hand?
