Skrivlogg 4 januari 2021

Min ängel för 2021 är Creativity.

Så passande.

Så härligt.

(Trodde jag.)

Förra årets ängel var Courage. Och mod tycker jag att jag har visat i stora mått. Jag har gjort mig synlig på nätet, via blog och facebook grupp, som publicerad författare, i webinarer och podcastintervjuer. Jag har skickat in ett bokmanus. Inte illa marcherat från att inte ens ha velat ha ett konto på facebook för något år sedan…

Och nu är det dags att värna om min kreativitet.

Värna tiden som behövs för att vara kreativ.

Det tar tid. Mycket tid. Ostörd tid. Ställtid. Omställningstid. Inställningstid. Flowtid. Paralystid.

Skriva.

Skulptera i lera.

Skapa kursinnehåll, föreläsningar, uppgifter.

Jag vill skapa.

Skapandets inspiration och besvikelsens frustration. Två ansikten på samma musa börjar jag misstänka. Som Janus, guden med två ansikten, som öppnar och stänger himlaljuset.

Eller kanske snarare som skogsrået som lockar så förrädiskt med inspirationens väna ansikte. Men när jag följer henne och hon snubblar till skymtar jag bakom det långa snärjande håret ett tomt svart hål där ryggen skulle varit. Hon saknar substans.

Jag är besviken.

Och i desperation föds kreativiteten. Alternativet är att sugas in i svärtan och tomheten i skogsråets förrädiska inre svarta hål. Men inte vill jag det.

Kreativitet är inte lätt.

Att föda(s) gör ont.

Måhända går jag under.