Jag har skrivit föreläsningar.
Jag har skrivit e-post.
Jag har skissat på outlines till deckare och populärvetenskaplig bokserie.
Jag har filat på en text till min responsgrupp på tisdag.
Helt overksam har jag alltså inte varit med skrivandet den gångna veckan. Fast jag har tagit på mig för mycket annat för att jag ska känna mig nöjd.
Jag vill ju ha mer tid för att skriva. Och det är för att få mer tid att skriva som jag lägger ner så mycket arbete på att få igång en bra online-kurs och hitta samarbetspartners för att göra den känd. Jag tänker mig att detta åtminstone delvis är ett övergående stadium.
Veckan som kommer ska jag skriva ytterligare fyra föreläsningar och det lär ta sin tid. Men jag har också förpliktigat mig till att skriva ett par testscener i min deckare för att utforska karaktärerna och se hur de känns, hur de reagerar och talar och tänker i olika situationer.
Jag har också förbundit mig att färdigställa en mer exakt outline till min decisionmaking strategies-bok, och vilka berättelser och filosofer jag vill ha med.
Oh my God.
Livet är inte tråkigt. Och det är jag glad för.
Tiden är den enda bojan.
Obeveklig.
